Miron Arljung

Som du sår får du skörda

Vi lever på planeten ”Jorden”, men jord är en faktiskt en mycket liten del av vad som finns på det här klotet – det mesta är magma, mineraler och berg och hav. Att jord är och har varit viktigt för mänskligheten märks både i hur människan i flera mytologiska skapelseberättelser kommer från jorden eller skapas av lera och i hur grunden till flera civilisationer uppstod när vi lärde oss att odla.

Bland FNs globala hållbarhetsmål finns mål nummer två: ”Ingen hunger”. För att nå det här målet behövs både en hållbar produktion av mat och att maten är tillgänglig – både ekonomiskt (att folk har råd att köpa den) som praktiskt (transport, förvaring med mera). Vad behövs då för att producera mat? Det här beror på vilken del av världen vi talar om, men en stor del av vad vi äter är antingen direkt odlat eller djur som ätit odlat foder för att växa. Men vad behövs då för att odla något? För enkelhetens skull kan vi säga att det behövs naturresurser som vatten, sol, och, just det, jord eller odlingsbar mark.

Tanken att ”vi äger inte jorden, vi lånar den av våra barn” blir i det här sammanhanget mycket målande. För tar vi inte hand om jorden kan den antingen försvinna, vilket kan hända när den lämnas oskyddad och utsätts för väder och vind, men något mer osynligt kan också hända – att näringen försvinner. Det här kan hända när vi exempelvis odlar jorden intensivt under lång tid med bara en sorts växt, eller om vi använder starka kemikalier som dödar såväl djur som växter.

Bild på traditionell kaffefarm i Costa Rica. Miron Arljung

När jag var i Costa Rica brukade jag fråga bönderna jag mötte om deras kaffe var ekologiskt eller inte. Svaret på den frågan är komplicerad, men en intressant sak som kom upp var att många var rädda för att parasitangrepp skulle öka utan bekämpningsmedel eller att skörden skulle bli mindre utan gödningsmedel. Till slut hittade jag också en ekologisk bonde att intervjua, och han gav mig ett annat perspektiv. Hans princip var nämligen att odla flera sorters växter i stället för en, att använda djur som kan ge gödsel och näring tillbaka till jorden och att försöka skapa miljöer där naturliga svampar och insekter både kan angripa parasiter och hjälpa till med exempelvis pollinering. Det här menade han både gav honom bättre hälsa, ekonomisk självständighet och bra skördar. Ekologiskt för honom var alltså inte bara något som bara handlade om kemikalier utan också om sättet att använda marken och att ta hand om jorden.

Exempel på ekologisk odling. Foto: Miron Arljung

Kan båda de här perspektiven vara sanna? Svaret är faktiskt ”Ja”, och en förklaring till varför perspektiven blir så olika är just jorden. Om vi med ekologiskt bara menar att sluta med kemikalieanvändning men fortsätter bruka jorden som förut blir det litet grand som att sluta att använda kryckor innan ett brutet ben har hunnit läka – du kommer att få ont och har stor risk att ramla. Anledningen till det här är att när jorden är van att få näring utifrån och du plötsligt slutar med det finns det ingen plan B, ingen näring kvar i marken; skördarna blir mindre och du kanske då måste ta mer betalt som kompensation. Om vi med ekologiskt å andra sidan menar ett system där vi inte bara slutar skada naturen utan sköter om den får vi ett antal så kallade ekosystemtjänster tillbaka.

En ekologisk kaffebonde visar upp sin produkt. Miron Arljung

För att skapa en värld utan hunger är det därför minst lika viktigt hur vi odlar som mängden mat vi producerar. Det handlar alltså mycket om beteenden och vanor, och om du själv försökt ändra en vana kanske du märkt att det både är mer motiverande och effektivare att byta ut en dålig vana mot en bra bra än att bara sluta göra det dåliga. Även om mål 17 bland de globala hållbarhetsmålen handlar om ”globalt partnerskap” mellan människor, organisationer eller stater, kanske det också är värt att tänka på vår relation till naturen och jorden?

Inga kommentarer, bli den första!

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

fem × tre =